Läs mer om Mias bok för flygrädda under fliken "Böcker"

Ingen matbloggare men...

...det hindrar väl inte att jag lägger in lite om mat ändå, eller? I vilket fall som helst så gjorde jag en Osso Buco i går, men utan det som ska vara i, nämligen kalv....Jag gjorde en Osso Buco på kyckling! Och, ja - det funkar hur bra som helst. Andelningen till detta antagligen enligt italienarna helgebrott var att en av de som skulle bli bjuda på denna underbara gryta inte äter annat kött än fågel - så vad göra? Jo, byta ut kalv mot fågel helt enkelt. I en "äkta" Osso Buco är det kalvlägg som gäller, alltså kött med ben så jag gjorde grytan på kycklingben, nämligen kycklingklubbor. Och det blev såå gott. Nu kan inte denna gryta koka så länge som en traditionell gryta ska, upp till 2 timmar, utan har man kyckling i så får man korta ner koktiden till kanske runt 40 minuter så att inte köttet helt ramlar av de stackars benen. Man kan, som jag gjorde, koka upp grytan utan kyckling i kanske 30 minuter först så alla grönsaker och annat får gosa ihop sig ordentligt och sen ner med de brynta kycklingbitarna och så får de sen koka vidare tillsamman tills det är dax att dyka ner i grytan och sörpla den i sig. Mmmmm, säger jag bara! Och så lite gott rödvin till detta, lite potatismos, gott bröd att suga upp den underbara såsen med - sen sitter man där mätt med en superstor putmage och orkar inget mer...Eller,jo, det gjorde vi förståss - efterrätt blev det oxå, fastlagsbullar, hemmabakade sådana som alla fick tillreda själv efter eget behag - och hur många man ville - jag gjorde och åt en! Jag lovar, bara en men det blir nog en till idag. Inget slår hemmabakade fastlagsbullar - det är sååå supergott.

Första gången någonsin jag bakade fastlagsbullar var förra året, jag var mitt uppe i min cellgiftsresa, mådde till och från väldigt dåligt men hade framför allt gått ner alldeles för mycket i vikt. Jag och Disa bestämde oss för att slå på stort när orken fanns där och när jag mådde hysat så vi bakade bullar, många bullar. Jag åt en, ibland två fastlagsbullar varje dag så länge jag mådde bra - sen när jag mådde dåligt kunde jag leva på det minnet, njuta av att jag bara så sent som veckan innan hade stoppat i mig säkert upp mot 10 stycken fastlagsbullar - när de var slut, ja då var jag också slut - tillbaka in i den dåliga perioden. Tills nästa omgång...

I alla fall, när nu tiden för fastlagsbullar inföll i år tänkte jag på hur underbart gott jag hade tyckt det var förra året med dessa bullar så varför inte upprepa denna succé? Problemet är nu att jag inte väger för lite längre utan jag har lagt på mig allt det jag tappade under min sjukdomsperiod - plus lite till! Men faktiskt, det hindrade mig inte från att äta en bulle igår ändå. Och en idag, troligtvis. Om sanningen ska fram så är det andra omgången faslagsbullar vi bakar, Disa och jag. Vi bakade nämligen en omgång förra veckan igen -och oj, så goda de blev! Knepet till det goda är att vi slängde i lite vanilj och kesellea i bullsmeten och så uteslöt vi kardemumman. Super-supergoda om jag får säga det själv. Hur många åt jag då? Vill jag inte säga....några stycken blev det. Men varför inte njuta nu när man kan? Jag vet ju hur det är att inte kunna njuta. Så passa på, alla livsnjutare: Njut på! Och så är det ju ovan på allt idag Alla Hjärtans Dag - så när du ätit din bulle: ut och träna lite, promenera, jogga, gympa eller vad du vill - men tänk på ditt Hjärta - ge det lite motion!

 

14 feb 2015