Läs mer om Mias bok för flygrädda under fliken "Böcker"
Mina tankar: förnuft eller känsla?
Jag tänker mycket. Christen har alltid "anklagat" mig för att vara en icke-tänkande människa - men faktiskt, det har varit precis tvärt om: jag tänker för mycket, eller egentligen så tänkte jag för mycket. Idag har jag lärt mig att inte tänka på saker som jag inte vill tänka på men förr, under min inte-så bra-och-mådde dåligt-period, ja, då tänkte jag hela tiden - fast på saker som inte var bra för mig. Jag tänkte alltid på att något skulle hända, att det skulle gå illa vad det än nu var för något. Idag tänker jag mycket fortfarande men jag har oftast bra tankar och önskade tankar - oönskade tankar få helt enkelt stå till sidan för min bra tankar. Det är inte alltid helt lätt det där att inte tänka men jag har lärt mig och jag har tränat på det. Jag uppfattas nog inte som en människa med en eftertänksam personlighet och det är jag inte heller, men det betyder inte att jag inte tänker. Jag tänker jättemycket och jag spelar ofta upp saker inne i mitt huvud men jag sitter sällan stilla ner och "bara" tänker, nej, jag tänker och gör saker - jag tänker och skriver, jag tänker och arbetar - samtidigt.
Eftertänksam och att tänka är inte samma sak: en eftertänksam människa spelar gärna upp saker som kan komma att hända och vad ett resultat av en handling skulle kunna bli innan man utför det som komma ska. Jag är något åt andra hållet, jag är ganska impulsiv och tänker inte alltid efter vad resultatet av handlingen kan bli men det är så jag är och också sån jag vill vara. Nej, mina tankar är ofta åt "lust"-hållet: får jag lust till något vill jag det - känner jag för något så vill jag också göra det och här vill jag helst inte tänka för mycket. Risken med att tänka för mycket kan vara att lusten falnar - risken med att tänka för mycket är att impulsiviteten bleknar. Då kanske man istället tänker på faran med det man först, intitailt, hade lust till. Så här är många, många människor! Många håller sig inom sin trygghets-zon för att de kan tänka, tillåter sig att tänka på vad som kanske, eventuellt skulle kunna hända.Men, å andra sidan kanske det inte alls händer något: det där lite farliga och det vi är lite rädda för, det kommer inte.
Jamen, Gud, vad vi människor är jobbiga! Vaför är vi på detta sättet? Ja, ja, jag vet svaret - det är för att vi kan tänka -och vi kan tänka därför att vi är människor - så enkelt är det. Nej, vad vi alla skulle försöka göra är att gå mer på känslan än förnuftet! Så mitt motto för dagen är: Känn mer - tänk efter mindre!
Andra inlägg
