Läs mer om Mias bok för flygrädda under fliken "Böcker"
Saudiarabien...
1984 tog jag mitt pick och pack - och stack, jag reste till The Kingdom of Saudi-Arabia för att börja min flygande karriär på SAUDIA, landets alldeles egna flygbolag. Stationeringsorten var Jeddah och var denna stad låg visste jag inte - jag visste, med handen på hjärtat, knappt ens var Saudiarabien låg. Men det var äventyret med stort Ä...
Saudiarabien, ja, och oj, vad jag hade kunnat berätta mycket om detta land, utifrån ett in-i-frånperspektiv genom en 25-årig blond svenskas ögon, men det är inte riktigt det jag ska göra, eller kanske lite. I alla fall, Saudiarabien är så på tapeten just nu, bland annat genom feministen Margot Wallströms uppläxning av Saudiarabiens ambassadör gällande hennes, och vårt lands, icketyckande om piskbestraffningen utav bloggaren Raif Badawi. Alltså, detta tycker vi INTE om, och den käre ambassadören fick samtidigt en lektion i vad mänskliga rättigheter innebär - och det är bland annat att det inte är ok med piskrapp som bestraffning, det är inte ok att behandla kvinnor som andra klassens medborgare, det är inte ok att utdöma ett stympningsstraff för stöld ( där man till exempel hugger av den ena handen på tjuven ifråga) och det är heller inte ok att fängsla och tortera människor som är oliktänkande. Margot Wallström hade modet att kalla detta kungarike för exakt vad det är:"en diktatur som grovt kränker mänskliga rättigheter" och oj, vad jag idag är stolt över henne och över att vara svensk!
Så, vad gör då arabförbundet med alla dess shejker? Jo, de fördömer hennes uttalande, de fördömer henne för att hon vågar påstå något, som enligt dem, är så osant att det osar om det: denna feminist säger att Saudiarabien kränker mänskliga rättigheter, hur vågar hon sprida en lögn som detta? När Saudiarabien "bara" gör det rätta och lever och styr enligt Sharia, "Lagen av Gud" - Sharia är okränkbar, och med detta är det lögn, det hon säger, den där feministen.
När jag levde i Saudiarabien så upplevde jag själv hur det var att klassas som andra klassens medborgare, om än i mindre skala. Vi västerländska kvinnor som kom dit, vi var tillgängliga för alla - på alla sätt. Vad som inte var uppskattat i landet var att vi hade åsikter. Vi blev dömda som "jobbiga" eftersom vi vågade säga till när vi upplevde orättvisor. Det får man verkligen inte göra. Vi levde där inne på ett muromgärdat område ofria, vi kunde inte gå och komma som vi ville, vi fick inte klä oss som vi ville och vi kunde inte säga vad vi ville. När vi hade uniformer på oss var vi kungarikets ägodelar och om och när vi visade våra bara armar och kanske en bit av en bara vad, var det fritt fram för män att uppföra sig mot oss precis som det själv önskade - vi var enligt dem tillgängliga oavsett om vi ville det eller ej....Tyvärr var det många unga kvinnor som förblindades av allt det som vi blev lockade med - de saudiska männen hade enorma ekonomiska tillgångar: "sitt i mitt knä så får du en Cartier..."
Jag hamnade aldrig i någons knä - och det tackar jag min lyckliga stjärna för. Jag lämnade landet med min "heder" i behåll, kanske inte så rik på juveler som många andra - men rik i mitt samvete...
Andra inlägg
