Läs mer om Mias bok för flygrädda under fliken "Böcker"

"Skaffa en hund"

För många år sedan, när jag var nere i en period av mörker, fick jag uppmaningen av Christen att gå ut och gå, långa rundor, inte jogga eller springa utan bara gå och gå, andas och låta benen ta mig precis var de ville. Jag gjorde det fast jag egentligen inte ville eller ens gillade promenader, hellre då kanske jogga men det var inte läge för det då, så promenader blev det. Detta tänkte jag på i morse när jag var på väg hem med Ally efter en lång runda. Hon måste ut, Ally, alltid i ur och skur - oavsett om jag vill det eller inte -oavsett om jag mår dåligt eller ej - och avsett om det regnar som spön i backen eller om solen skiner - alltid, tre gånger om dagen ska hon ut. Egentligen skulle hon behöva vara ute mer än så, framför allt så behöver hon rastas ordentligt och inte bara små, korta, nödvändiga "kiss och bajs"-rundor. Ally är en stor hund, en labrador och hon behöver verkligen springa av sig då och då - leka, springa efter saker, sniffa, söka, jaga - oftast blir det inte det utan bara de där nödvändiga rundorna. Hon är vårt ständiga dåliga samvete men jag gör så gott jag kan och morgonrundan är ofta av det lite längre slaget där jag också släpper henne fri om det är möjligt.

Så, vad vill jag nu säga med detta? Jo, när jag gick där med henne i koppel på väg hem så kom jag att tänka på en artikel jag läste i tidningen för några år sedan, det var en kvinna som var både upprörd och arg. Hon var sjuk, hon var deprimerad och mådde riktigt dåligt, framför allt mentalt - på väg att bli "utbränd" antagligen, så hon sökte sig till sin husläkare. Hon gick därifrån med ett recept i sin hand - med ordinationen "skaffa en hund". Detta gjorde henne så uprrörd, hur kunde läkaren vara så ignorant, fattade han inte att hon var sjuk? Så säger han till henne att hon ska skaffa en hund! Det var ju inte det hon behövde - hon behövde hjälp...Jag minns när jag läste artikeln att jag nog tyckte som hon, kvinnan, det var verkligen nonchalant av läkaren att inte ta henne mer på allvar - men var det så, egentligen? Kanske hade han en bakomliggande tanke och anledning med sin ordination - en djupare mening än vad hon förstod? Jag misstänker att läkaren inte förklarat för henne tillräckligt med sin tanke och vad det egentligen handlade om men ärligt, helt fel ute var han inte...Inte som jag ser det idag. Då, när jag läste om det fattade jag inte riktigt vad han menade men idag är jag helt överygad om att det var en oerhört god idé. När jag blev sjuk i cancer förra året stanna inte välden upp, Ally hade fortfarande sina behov och det hade alla runt mig också. Jag var sjukskriven, jag mådde dåligt framför allt under cellgiftperioden och vissa dager kunde jag verkligen inte gå ut med henne men ofast gjorde jag det. Vi har delat in Allys rundor så att jag alltid tar morgonen, Disa tar efter skolan och Christen eller Isak tar kvällarna. När jag var sjuk så var det fortfarande jag som skulle ut med henne på morgonen, alla andra skulle till jobb och skola. Så här i efterhand inser jag hur bra det var för mig att ha Ally som tvingade ut mig, för vad hade jag gjort annars om inte hon och hennes behov hade funnits? Jo, då hade jag legat kvar i soffan och tyckt synd om mig själv, jag hade inte fått frisk luft, jag hade inte varit i rörelse och jag hade inte haft någon som tittade på mig med snälla, bruna ögon - som viftade och hoppade av glädje när jag visade mig och som kröp upp till mig i soffan och la sig ovan på mig när jag låg där och mådde dåligt. 

Direkt efter den 11:e september och det fasansfulla som hände i New York så vädjade man efter volontärer som skulle komma och hjälpa till med sökandet i rasmassorna - ett fruktansvärt arbete men människor strömmade dit för att hjälpta till. För att inte de helt skulle duka under skaffade man något som de döpte till "feel good"-hundar - alltså man bad människor komma till platsen med sina hundar så att volontärerna in i mellan det fasansfulla de upplevde i sökandet skulle få känna värmer, liv och tillgivenhet. Hundar ger så oerhört mycket och kräver så lite - det enda de vill är att du ska älska dem tillbaka - och går ut med dem då och de...Så hund på recept är kanske inte en så dum idé, ändå...

 

31 jan 2015